Utvecklingen av Command har nu gått in i ett skede med betatest hos Matrix games och jag själv har lagt ner rätt mycket tid på att försöka rekonstruera Iraks flygvapen och luftförsvar 1991 (se forumtråd).
Jag har dock börjat planera att göra en serie spelscenarion för kalla krigets hotbild där Sovjetunionen angriper Sverige. Tidigare har jag gjort många försök till simuleringar av detta då jag är mer intresserad av att se vad som skulle ha kunnat hända än av själva spelandet men jag har insett att den typen av fullskalesimuleringar kräver alltför mycket prestanda. Därför ska jag nu dela upp stormaktens angrepp i olika skeden som vardera blir ett scenario och som förhoppningsvis går hyfsat bra att spela.
Nu funderar jag på vilka skeden stormaktens anfall lämpligen skulle kunna delas in i? Command är mycket bra för att simulera flyg- och sjöstrid medan arméförbanden främst fungerar som mål (givetvis ej luftvärn). Jag tänker mig att grundscenariot är att Sovjetunionen (och Polen/DDR) har vidtagit förberedelser en längre tid innan men att detta tolkats som övningsförberedelser och därför inte lett till några större svenska beredskapshöjningar. Här är en skiss till skeden/scenarion:
Förbekämpning av svenska flygflottiljer.
Förbekämpning av flottans ytattackfartyg och ubåtar i fredbaserna.
Förbekämpning av kustartilleriets befästningar.
Förbekämpning av flygvapnet på krigsbaser.
Jakt på svenska ubåtar till sjöss.
Bekämpning av väg/järnvägsförbindelser till ÖN.
Minsvepningsoperation?
Aktion mot Gotland?
Luftlandsättningsoperation mot fastlandet.
Landstigningsoperation; denna kan eventuellt delas i flera skeden där alla delar av försvaret får sin del av kakan.
På vilken/vilka delar av kusten bör stormakten försöka landstiga? Måste landstigningsoperationen vara samordnad med en gränsinvasion? Vilka av dessa skeden bör samordnas i samma scenario? Är det några viktiga delar av det svenska försvaret som jag missar? Ska stormakten använda kärnvapen? Jag är tacksam för all konstruktiv input!
(Jag måste kanske tillägga att jag inte tror att stormaktsinvasionen var ett särskilt troligt scenario men genom att vi en gång hade ett försvar uppbyggt för att möta denna så blir den intressant av den anledningen.)
En angripare bör upprätta två, samtidiga brohuvuden, norr och söder om huvudstaden. Lämpliga angöringspunkter är Rådmansö via hamnen i Kapellskär och Södertörn via hamnen i Nynäshamn.
SvaraRaderaSlår man sen ut broarna vid E4/Södertälje, E18/Kungsängen och Hjulstabron mellan Strängnäs och Enköping, har man fått en bra start.
Tack, det skulle kunna vara en bra utgångspunkt. Var skulle det då kunna bli aktuellt med luftlandsättning(ar); Upplandsslätten?
RaderaÄven om själva invasionen bara berör Milo Ö så skulle angriparen vara tvungen att utföra förbekämpning av vårt attackflyg (och därmed även luftförsvar) och av flottan även i södra delen av landet.
Danmarksfälten utanför Uppsala är en gammal klassiker och var huvuduppgift för den mekaniserade brigaden i Strängnäs.
RaderaPå den tiden roterade stridsflygdivisioner i det närmaste kontinuerligt runt på olika krigsbaser. E1 hade t ex också färdiga spridningsplaner ur normal verksamhet för att just kunna undgå förbekämpning som kom överraskande.
Instämmer med Onga1 angående två brohuvuden.
Ska luftlandsättning och landstigning kunna genomföras krävs luftherravälde den tid detta pågår. I fallet med landstigning pratar vi dagar (ilastning, överskeppning och hemfärd), där varje fartyg är mycket dyrbart då det är en del av den logistikkedja som krävs för att senare kunna underhålla landstigningen.
Sedan kanske det inte alltid var Sthlm som var det mest intressanta. Övre Norrland var mycket intressant ur den synvinkeln att möjliggöra en rörelse mot övre Norge och säkra Norra Flottans utlopp i Atlanten och därtill kunna verka med långräckviddigt bombflyg från norska baser mot NATO:s konvojer till Europa. Likaså var södra Sverige av stort intresse för att kunna komma genom Öresund. I Centraleuropa skulle fronten vara låst. Det var på flankerna det fanns möjlighet till snabbare rörelser även om det huvudsakligen inte var kategori A-förband som riktades mot Skandinavien.
Tack för synpunkterna! Då får det bli Milo Ö med målet att ta huvudstaden och flygbaser i första hand Mälardalen (och Östergötland?).
RaderaAtt göra ett intressant scenario att spela är något annat än en realistisk simulering. En förutsättning för att angriparen ska kunna gå vidare med luftlandsättning och landstigning är luftherravälde och för landstigning mot exempelvis Kapellskär och Nynäshamn krävs även att angriparen i huvudsak lyckas neutralisera E 1, ytattacken, ubåtsvapnet och kustartilleriet. I ett spelscenario går det givetvis att ordna. (Att simulera det fall där Försvarsmaktens har en krigsavhållande effekt blir bara tråkigt!)
Om frågan är vilka angreppsfall som var mest troliga så håller jag med om att ÖN var betydligt mer troligt än en kustinvasion mot Mellansverige men genom att Command är ett flyg- och sjökrigsspel så väljer jag ändå kustinvasionen. Kanske kan jag göra ett scenario/skede där angriparen slår mot luftförsvaret i Övre Norrland?
De flygbaser som i första hand borde bekämpas är Hasslösa/Lidköping, Karlsborg/Moholm, Hagshult/Uråsa, Råda/Såtenäs, Gunnarn/Åmsele och Eskilstuna.
RaderaDessa var E1s utgångsgruppering (O-baser) och om man läser mellan raderna så var det även där någonstans som rb04E-förråden låg. Även om attackflyget kan snabbtankas och klargöras på andra baser, så finns där inga robotar att hämta förutom den mindre mängd som fanns på attackflottiljerna.
Tack, jag delar din uppfattning - möjligen med undantag av GUN/ÅMS. Frågan är dock i vilket läge angriparen skulle ha börjat förbekämpa attackbaserna? Flygvapnet skulle med ganska kort förberedelsetid ha fått snurr på STRIL och jaktflyget så kanske borde angriparen först slå ut luftförsvaret? Tar detta för lång tid hinner dock Sverige mobilisera övriga delar av invasionsförsvaret och då blir det nog omöjligt att genomföra en invasion (utan massiva insatser av kärnvapen). USA med allierade höll på med förbekämpning i fem veckor innan markoffensiven in i Irak.
RaderaMed E1 intakt, ingen sjöburen invasion. Med luftförsvaret intakt, ingen luftburen invasion.
RaderaMed E1 utslagen men intakt luftförsvar så torde en sjöburen invasion ha varit möjlig. Så jag skulle säga att en bekämpning av attackeskaderns O-baser hade gett störst effekt för en motståndare.