torsdag 26 mars 2015

Basplattan?

Utan att skryta tror jag att jag har bättre koll på försvarspolitiken än de flesta av våra politiker men det säger ändå inte så mycket. Trots det så förstår jag inte det här med basplattan, och särskilt inte den del som gäller personlig utrustning. Jag vore uppriktigt därför tacksam för att få veta hur det egentligen ligger till med den delen.


Först vill jag börja med att jag som hemvärnssoldat i allt väsentligt har den personliga utrustningen som jag ska ha. När jag läser försvarsbloggar, och kommentarer på bloggar, får jag dock uppfattningen att alla soldater inte har det och framför allt att det inte finns tillräcklig personlig utrustning till de värnpliktiga som är krigsplacerade och som nu kan kallas in till repetitionsutbildning. Både försvarsministern och Försvarsmakten verkar också överens om att det behövs ytterligare pengar till basplattan. Jag försöker förstå varför och undrar därför om nedanstående, något tillspetsade, beskrivning med grovt tillyxade siffror stämmer.


Försvarsmakten hade i mitten av 1990-talet tillgång till 450 000 soldater vid mobilisering och det fanns personlig utrustning (av varierande ålder och kvalitet?) till 450 000 soldater. Genom försvarsbeslutet 2000 minskades antalet soldater till 100 000 och med försvarsbeslutet 2004 var antalet soldater i krigsorganisationen nere på 50 000. Då det inte förväntades bli krig på 10 år, då antalet soldater (inklusive hemvärnet) som varje år behövde personlig utrustning endast var 30 000 och då det är dyrt att lagra materiel så räknade Försvarsmakten ut att det var billigare att elda upp personlig utrustning för 70 000 soldater (jämfört med organisationen efter försvarsbeslutet 2000, betydligt mer utrustning jämfört med 90-talets organisation) och att sedan köpa in ny utrustning om man mot förmodan kom till ett läge då det kunde förväntas bli krig inom 10 år. Nu har vi mot förmodan kommit till ett läge då det kan tänkas bli krig inom 10 år och Försvarsmakten upptäcker då att myndigheten inte har råd att köpa in utrustning för att ersätta den som det var billigare att förstöra för några år sedan och behöver därför ett högre anslag till basplattan.


Stämmer den här beskrivningen i grova drag? Är det någon som tycker att det är märkligt att finansdepartementet i sådana fall är skeptiska till att skjuta till mer pengar till försvaret. I de politiska underlagen, exempelvis Vårt framtida försvar (prop. 2004/05:5), står att inriktningen varit att övertalig materiel ska avvecklas men jag har utgått ifrån att man åtminstone behållit utrustning för de fåtaliga insatsförband som funnits kvar. Även om fokus var på att behålla kompetens så har det under hela perioden funnits krigsförband/insatsförband och i försvarsbeslutet 2004 behöll man endast förband med relativt hög beredskap (1 år).

Uppdatering: I senaste numret av Officerstidningen säger Torgny Henryson, chef FM-Log:
Generellt sett är det så att Försvarsmakten kan (i stort och med luckor) materielförsörja hälften av alla olika bataljoner i nuläget, resten är det ännu sämre ställt med.
– Vi behovsätter mer materiel än det finns tillgång till vilket skapar högre förväntningar än vi kan tillgodose. Det är å andra sidan ett konstant fenomen och inget som kommit de senaste tio
åren, säger Torgny Henryson. Men just bristen av grundläggande persedlar är något färskt och oroande, därför uppskattar Torgny Henryson talet från ÖB och försvarsministern om att försvaret ska ha en grundplatta. För den som inga byxor har den får gå med rumpan bar. Och just fältbyxor är en sådan sak som det har varit skriande brist på. Vilket varit följden av att ett stort parti sådana inte levde upp till ställda krav och returnerades. Vilket märkts ute på många förband där slitna byxor skapat irritation. Det är baksidan av kombinationen just in time och upphandling.


Detta bekräftar bilden av att Försvarsmakten faktiskt verkar ha eldat upp material som hade behövs till de fåtaliga insatsförbanden som fanns kvar.

16 kommentarer:

  1. Läs artiklarna i senaste officerstidningen. Där finns beskrivet hur många av våra bataljon som det verkligen finns materiel till och hur många som är pappersförband.

    SvaraRadera
  2. Man ska komma ihåg att all denna avveckling gjordes på uppdrag av riksdag och regering. Vid flera tillfällen påpekade regeringen att avvecklingen gick för långsamt och ville ha förslag på hur man kunde snabba upp takten. FM föreslog och genomförde sedemera avveckling där man sålde hela bataljonsförråd på rot. Köparen tog allt och fick ett antal veckor på sig att tömma förrådet.
    Där verkar ha försvunnit en del som man inte räknade med.
    FM-log tog in personal från bemanningsföretag för att tömma vissa förråd.
    Där försvann också en del materiel som inte riktigt var tänkt att skrotas.

    Sedan kunde inte alla delar inom FM komma överens. Hemvärnavdelningen behovssatte ett materielnummer, HKV lade in det för skrotning och FM-log hade redan avvecklat det. Vissa nedläggningsförband gav bort materiel till olika frivilligrörelser. På vissa ställen i landet öppnades "persedelförråd" för hemvärnet i egen regi med de mottagna persedlarna.
    Listan på orsakerna till oredan kan göras väldigt lång.

    Numera gör man flera inventeringar per år och försöker även att inventera och särskilja på storlekar för att hitta snedfördelningarna tidigt. Ibland lyckas man ibland inte. Tyvärr vet man idag oftast var och när problemen kommer att inträffa men ekonomin sätter stopp för en bra lösning.

    Mycket av det som köpts in under de senare åren har tyvärr beställts i fel färg och till annat syfte än dagens behov. (ökengult och djungelgrönt)
    Hållbarheten och kvaliteten har dessutom medvetet dragits ner på grund av pris och målsättning. FMV har dessutom haft lite otur med en del beställningar som inte hållit de krav man beställt.

    Utrustningen hos Hemvärnet är väldigt varierande. Här är mycket beroende på kvaliteten hos materielhandläggarna (vissa har inga sådana) på Hemvärnsgrupperna.

    FM-log höll, fram till för några år sedan, nästan uteslutande på med avveckling. Största delen av deras budget och personal gick också åt till detta. Då hade vi enligt de styrande minst tio år på oss att upprusta och att i det läget förvara en massa materiel som inte behövdes just då, var inte kostnadseffektivt.

    forts.

    SvaraRadera
  3. FM hade då som nu inte heller råd att underhålla, renovera, modifiera, laga, lagerhålla rätt mängd materiel. (jmfr med dagsläget för strv, stridsfordon 90, fartyg mm.)
    Här kommer det så kallade materielberget in i bilden. Det behovet beräknas att passera 100 miljarder år 2020. Det är alltså kostnader för sådant som av olika anledningar behöver ersättas, modifieras eller uppdateras för att kunna användas.
    Stridsfordon, lastbilar, lv-system, fartyg, beväpning o.s.v.

    När man vet att vi, som du påpekar, knappt har materiel till hälften av de bataljoner vi förväntas ha i IO14 uppstår en del frågor. När man inte har lokaler att förvara materielen i eller har råd att hålla materielen i det skick som erfordras?

    Hur skall man tolka vissa uttalande från ÖB och FML?
    Hur tänker våra försvarspolitiker när de blir förvånade över att organisationen inte var klar 2014?
    När man läser de officiella försvarsbloggarna?
    Hur skall man tolka det politiska systemets vilja att betala det man har beställt?

    Ingen av ovanstående är okunnig om hur verkligheten ser ut även om de talar och agerar som helt ovetande.

    Tips för att få reda på statusen.
    Gå till din materielhandläggare och be att få titta i LIFT på ditt förband. Be honom ta fram det som heter BTD-listan. (behov-tillgång-differens) Nu kan du se exakt vad som skall finnas, hur många det finns och hur mycket som felas. Du kan även se att viss materiel finns, som inte ligger i förrådet, och var den finns.
    Är ditt förband välskött ska du också kunna se om och när materielförändringar är tänkta i en snar framtid.
    Han kan förmodligen också visa dig den materielplan (femårig) som han, stödjande förband och FM-log arbetar efter.

    Han kan säkert också förklara för dig vad som menas med de olika konstigheter som kan uppenbara sig i systemet. (Substitut, ersättning av vara o.s.v.)
    Varför det står att du skall ha 63 maskeringsnät, du har 63 och ändå är differensen -63? Svaret ligger i m-numret.

    Tänk nu bara på att detta är om "gud är god" och allt går som det är tänkt.
    Ett streck i "basplattan" och all mörkerutrustning stryks;-)
    En ny genomförandegrupp och vad som helst kan försvinna:-)
    Har vi eller kommer vi att få vinterutrustning?
    Är motorsågsutrustningen som ligger i förrådet godkänd att användas i fredstid?
    Minst en miljon frågor kan få sina svar av en kompetent materielhandläggare.
    Lycka till, läs och begrunda!

    F.d. Teaterdirektören.

    P.S. Vilken utrustning du själv har ute kan du se om du har fått enligt ett av de officiella utrustningskorten. Vissa grupper och förråd har tillverkat egna utifrån tillgång och kostnader. Vissa har även egentillverkade tilläggslistor på materiel som bara vissa befattningshavare får ut. (Kockar, mc-förare, hundförare o.s.v.)

    SvaraRadera
  4. För att uttrycka det som du hade som Torgny Henrysons sista mening på ett annat sätt:

    "Det kanske inte är så smart att optimera lageryta för det behov som råder just nu i en organisation/verksamhet där det kan ta många år (minst 5, sannolikt 10 år) att skaffa ny lageryta och fylla den med det som behövs för framtiden"

    Men det var ju någon som kom på att det går alldeles utmärkt att tillämpa företagsekonomiska principer på Försvarsmaktens Logistikverksamhet och det är väl det vi ser resultatet av nu

    Någon borde inse att detta inte är hållbart om vi vill ha en fungerande Logistikverksamhet

    En Försvarsmakts verksamhet kräver redundanser för att kunna vara uthållig på ett helt annat sätt än ett företag

    En Försvarsmakt kanske inte borde centralisera nyckelfunktioner i sin verksamhet till enstaka platser då detta sannolikt gör "verksamheten" mer sårbar

    Och det finns säkert många fler exempel på vad som skiljer sig mellan militär och privata verksamhet

    "Fredsskadade" är nog en ganska bra förklaring till varför vi har hamnat där vi är nu

    SvaraRadera
  5. Stort tack till Teaterdirektören och Gustav för era svar. Jag har hört rykten om förråd som ena dagen fyllts med nyinköp materiel för att nästa dag tömmas med destination fjärrvärmeverket för innehållet men jag har inte velat tro på det.

    Jag vill dock, tills motsatsen visas, vända mig mot att det är regeringen och riksdag som drivit på utvecklingen av materiel till de fåtaliga förband som funnits kvar, men det kanske inte var så direktören menade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte riktigt vad du menar med "utveckling av materiel", men det som blivit resultatet av förd penningpolitik och försvarspolitik är avveckling av både förmågor och materiel till det vi har idag. Här har styrningen varit glasklar från regeringar och riksdag. Lägg ner, spara pengar, dra in på logistik, senarelägg renoveringar och modifieringar, spara in på alla sätt det går på lagring och underhåll av materiel o.s.v. På detta sätt har man styrt tillgången på materiel under de senaste 10-15 åren. Många är de projekt som ålagts FM med tillägget "tas inom ram". Om något ska in i den fulla "skokartongen" åker något annat ut. Oftast blev det då materielärenden som åkte ut, för de syntes inte omedelbart.
      Några exempel:
      Genomförandegruppen med känt resultat.
      Beslut och propåer från regeringen som ej finansierats och därför aldrig genomförts finns i massor.
      Dessutom finns liknande order från HKV som saknade medföljande pengar och därför heller aldrig genomfördes eller kraftigt försenades.
      En del projekt drog ut så långt på tiden att materielen gick ur tiden innan den var levererad!

      Allt detta och lite till var det regering och riksdag som var ansvariga för. Till deras "försvar" kan väl föras att de ofta inte hade en aning om vad resultatet skulle bli av sina beslut. Här blev de ibland lurade av diverse företrädare från FM.

      Vid hemvärnstinget för några år sedan fick ÖB en hel del materielfrågor som han blev uppenbart irriterad över. Han förklarade då att det inte fanns några problem att få fram materielen, I händelse av ofred skulle den köpas in från "hyllan". Jag försäkrar att ingen i lokalen trodde honom men förstod vad svaret innebar.
      Med de förslag som nu ligger på bordet från våra folkvalda fortsätter avvecklingen oavsett vad de säger.

      En inblick i hur det kunde vara i vekligheten.
      Ett m-nummer saknas helt i förrådet.
      I affären Ö&B finns helt nya exemplar av prylen.
      Priset i affären är lägre än vad du fått betala (Afse)för prylen om du tappat bort den.
      Hur gick det till?

      När du skriver utveckling av materiel så tänker jag på forskning och liknande: Det är ett annat sorgligt kapitel som också snart är helt avvecklat.

      Du får skilja på vad våra politiker säger sig ha utfört, bidragit till och vad som egentligen har hänt i verkligheten. Du vet, talet om historiska satsningar på försvaret som är bra för Skaraborg.
      De senaste årens "satsningar" är, om du tittar till resultaten, rena snömoset och egentligen mer avveckling.

      Betänk också att det är väldigt länge sedan Fm-log tänkte i banor av krig. De har fokuserat på att driva runt utlandsmissionerna och fredsdriften under många år.
      Nu finns en ofinansierad "hypotes" om hur det skulle kunna fungera i en avlägsen framtid.
      Avslutningsvis är det så att det som finns eller inte finns i förrådet är resultatet av en, under många år, driven försvarspolitik av olika regeringar.

      Sedan finns en annan sak, du inte vill höra talas om, och det är det så kallade "biståndet" vi gav till våra grannar i öst som påverkade vår materiel tillgång.

      Försvarsmakten avvecklas i den takt som medel tillförs:-)

      F.d. Teaterdirektören.

      Radera
    2. Tack igen; dina kommentarer är mycket intressanta. Det är inte lätt att göra sig förstådd när man själv (använder politiskt nyspråk (?) och) skriver utveckling i stället för avveckling.

      Givetvis har den politiska nivån det övergripande ansvaret för sakernas tillstånd men just när det gäller avveckling av utrustning som behövs till de fåtaliga insatsförbanden så tror jag att politikerna är oskyldiga.

      Jag vet att några av våra gamla KSRR fördes över till Lettland efter lång och trogen tjänst i Sverige och den delen har jag inga problem med :)

      Radera
    3. Hm.. fundera lite över vart all brigadmateriel tog vägen?
      Artilleri?
      Radarstationer?
      Rörlv.
      Stora delar av fordonsparken inklusive specialfordon?
      m.m.
      Antar att du dessutom kommer ihåg synen från flygfältet utanför Uppsala av mtrl till försäljning.

      Mycket av den här materielen fick försvaret order att "inom ram" reparera upp till nästan nyskick innan bistånd och/eller försäljning.
      Där försvann mycket pengar och materiel. I vissa fall översteg transportkostnaderna mångdubbelt värdet på prylen, som redan reparerats för mångdubbelt sitt värde.
      SUCK!
      Det hade varit avsevärt billigare att ge dem pengar att köpa en ny för ;-)

      Jag vet fortfarande inte vad du menar med att regeringen inte skulle ha medverkat till avvecklingen av materiel?

      Sanningen är väl att regeringen inte tyckte att det behövdes någon materiel , förutom till utlandsstyrkan, överhuvudtaget. De få förband som man räknade med skulle vid behov och under tio år beväpnas och utrustas från hyllan.
      Hade inte Georgienkriget inträffat hade avvecklingen och nedläggningen av fler förband varit ett faktum. Läs gärna regeringens förslag till neddragningar och fundera på hur det hade sett ut idag.
      Under den så kallade "strategiska blackouten" ställdes det mesta som inte användes dagligen i malpåse. Dagligen behövdes inte så mycket.
      Det är först nu som man börjar inse vad det var man beslutade om.
      Försvarsmakten avvecklade inte för en krona mer än det som statsmakterna krävde.

      Som du kanske förstår så skulle jag förmodligen kunna skriva en boktrilogi om denna tid inom den Svenska försvarsmakten.
      Läs gärna vad regeringen avvecklade/stoppade helt eller delvis med genomförandegruppen..

      Avslutningsvis undrar jag vilka, enligt din mening, som är skyldiga till de stora bristerna i materielen?

      F.d. Teaterdirektören.

      P.S. Var i Litauen några år senare och hittade 13-bilar, 11-bilar med helt ny kaross och mindre än 100 mil på mätaren, som skjutmål!
      Då hade HV ännu inte fått ut sina på grund av bristande tillgång:-(
      Hittade även ett antal 20-bilar i olika utföranden, helt nya med plasten kvar över sätena och mindre än 10 mil på mätaren. Dessa stod till försäljning. Jag vet var en av dem så småningom hamnade. Tillbaka i Sverige!

      P.S.2 Man räddade några partier av de äldsta AK4 när man kom på att utrusta HV med dessa. Tyvärr var många av dessa partier av den trängre sorten av patronläge och kunde därför inte användas med patronlägeslåset. Detta upptäckte man dock inte förrän vapnen var iordninggjorda och "kokta".

      Radera
  6. Kan bara instämma i mycket av det "Teaterdirektören" säger. Militär logistik handlar i slutändan om detaljer. Det passar väldigt illa att politiker och generaler tar beslut på PP-underlag och med svepande grova penseldrag beskriver materielbehov. Det blir i slutändan ofta fel för detaljerna funkar inte.
    FMLOG är ett särskilt kapitel. Jag klandrar inte personalen, de löser den uppgift de fått. Det är uppgiften det har varit fel på. När det skapades var uppgiften avveckling, senare har det skruvats till fredslogistik. Krigsförrådsverksamheten finns i princip inte längre. Det finns inte längre några mobiliseringsförråd, dessa avvecklades 1999. Det sker i stort sett inget underhåll på den materiel som trots allt finns spridd i olika förråd. Dessutom saknas det ju väldigt mycket materiel som C FMLOG är inne på i OF-tidningen. Jag vet ju hur krigsplaceringsläget ser ut i "mina" förband, inte speciellt munter läsning. Detta är något som ligger mig vart om hjärtat och jag hade kunnat skriva mycket om det men man kommer då snabbt in på hemlig/känslig information.

    För övrigt anser jag att Teaterdirektören snarast bör starta en blogg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Herr Lagerqvist.

      När tiden finns kommer jag nog så småningom att starta en blogg. Just nu innehåller dygnet alldeles för få timmar:-))

      Jag håller med om att FMLOG är ett särskilt kapitel med det är fortfarande så att lösningen tvingades fram av politiska beslut.
      Tyvärr verkar kompetensen/förmågan vad gäller krigsförrådsverksamhet vara helt borta ur organisationen.

      Ja. man kommer lätt in på "känsligheter". Dock tycker jag att de som "står i talarstolen" borde vara lite ödmjuka till oss som sitter som åhörare och vet att de står där och blåljuger. Jag tror det var herr Stoltenberg som en gång sa i en förhandling, jag vet att du vet, att jag vet, vad du vet.
      Vad värre är om någon annan vill testa trovärdigheten:-((

      Pust!

      F.d. Teaterdirektören.

      Radera
    2. Herr Lagerqvist.
      Det är inte bara i materielfrågor som djävulen finns i detaljerna.
      Titta på bilden som illustrerar inlägget. "Övningen leder dem ett steg framåt" på FM hemsida.
      Vår kapten på den gamla teatern hade förmodligen fällt en kommentar som denna.
      "Va fan, är inte soldaten grundutbildad ens på en så enkel sak som på vilken sida man ligger vid ett träd!" Allmän fråga rakt ut i luften.

      Direkt till soldaten något i stil med. "Vet du om att jag betraktar dig som ett underhållsproblem i händelse av krig."

      Allt med glimten i ögat och följt av en, för mitt tålamod alldeles för lång, "utbildningsperiod" innefattande skydds- och skjutställningar vid olika föremål.
      Alla går därifrån med kunskapen om att det är inte bara att lägga sig ner vid ett träd, hur som helst, om man inte vill bli "ett objekt i sjukvårdskedjan."
      Under alla år vid tjänstgjorde tillsammans lyckades jag inte beslå honom med ett enda fel. Han hade alltid rätt!

      Pust, sådant svider ;-)

      F.d. Teaterdirektören.

      Radera
  7. Hej igen.

    Du verkar ha fastnat för att FM/FMLOG eller FMV eldat upp materiel som helt eller delvis varit ny.

    Jag har snabbkollat i mina källor.

    Förstöring/eldning har skett i följande fall.

    1. Felleverans och företaget inte vill ha varorna i retur.
    Anledningen är att de undermåliga varorna inte skall, via privata företag eller på annat sätt, komma ut till försäljning. Här finns tyvärr många exempel på hur saker som ej godkänts av försvarsmakten (BOA) historiskt sett hamnat hos Hemvärnet via privata inköp.

    2. Materielen får ej säljas eller komma ut på öppna marknaden.
    Avtal från tidigare och i vissa fall har leverantören köpt tillbaka varorna och bett försvaret att mot betalning förstöra godset.

    3. Sen leverans.
    Leveransen har av olika anledningar blivit så sen att förbandens behov och uppgifter har hunnit ändrats. Materielen har helt eller delvis förstörts för att ej komma ut på öppna marknaden.

    4.Gammal materiel.
    Här har försvaret, vis av erfarenhet, valt att destruera materielen via eldning i flera fall.
    Anledningen är att inte upprepa misstagen då t.e.x. "kronans ribbstickade kanal bomull långkalsong" dök upp från tippen i modeaffärer i Gamla stan för 385 kronor paret ;-)
    Handväskan "gasmaskfodral" o.s.v.

    5. Materiel som klassats som krigsmateriel och ej får säljas hur som helst eller lämnas i bistånd.
    Här återfanns bland annat vindrock M/59 med foder!

    6. Materiel som tagits isär och destruerats på olika sätt av miljöskäl.
    Materiel som delvis bestått av miljöfarligt material har tagits isär och förstörts enligt gällande bestämmelser.

    7. Lagstiftningen har ändrats så att materielen ej uppfyller lagar och förordningar.
    Sakerna får ej komma ut någonstans eller säljas som reservdelar.

    Det finns några till som jag av olika skäl inte nämner.

    I samtliga fall har förstöring/destruktion eller eldning varit efter politiska beslut och jag har inte i något fall hittat att FM/FMLOG eller FMV handlat på eget bevåg utanför besluten. I några fall har rent marknadsmässiga bedömningar gjorts i samråd med de levererande företagen.

    Många är de problem som uppstått när man från olika håll och i all välmening velat tillföra materiel från "sidan". Tyvärr har hemvärnet historiskt varit ett sådant problem.
    Förband som lagts ner, förråd som stänger m.fl. har varit givmilda till hemvärnet.
    Det verkar till och med ha funnits officiella listor där frivilligrörelserna ska ha fått önska sig materiel från avvecklingen.

    Ett exempel.
    Av en händelse befann jag mig på Halle-Hunneberg i samband med "kungajakten".
    Där serverade en kokgrupp ur hemvärnet varma drycker och ärtsoppa.
    När jag, nyfiken som jag är, tittade bak på kokkärran fanns där ingen regskylt.
    Det stod "gåva från I XX" istället.
    För att göra en lång historia kort så stod här en kärra som ej varit föremål för någon som helst besiktning på många, många år. Vad värre var att pannan och ventilerna ej varit provtryckta på ännu fler år:-(
    Detta mitt ibland jaktlaget och under många år?
    I all välmening men ack så fel.

    SUCK!

    F.d. Teaterdirektören.

    P.S. Några av de politiker som tagit de besluten som genererat eldning och annat av helt funktionsduglig materiel har insett vad konsekvenserna blivit av besluten. Dessa är dock väldigt få. De flesta tycker att de tagit historiskt avgörande beslut.
    Resultatet kanske blev att man eldade upp "Olles brorsa" och fick,(inom ram), åka ner på stan och köpa nya färgglada mössor med tofs på istället. Den kopplingen är för svår för vissa.
    P.S.2. Fundera en stund på det kapital som våra politiker anser ska stå i förråd, ligga vid kaj, utan åtgärd, till dess att de skall skrotas.
    Strv, stridsfordon av olika slag, trasiga specialfordon, radioutrustning, reservdelar och tillbehör...m.m.m.m. Ordet kapitalförstöring kommer lätt fram och, jag lovar, det är inte försvarsmaktens vilja som råder.

    SvaraRadera
  8. Det är plågsamt att läsa f. d. teaterdirektörens kommentarer, och givetvis har den politiska nivån det övergripande ansvaret. Jag vågar dock påstå att det inte finns någon politiker som beslutat att vi ska skicka oanvända fordon till Baltikum som skjutmål och behålla de slitna fordonen för våra egna förband. Inte heller att någon politiker beslutat om avveckling av materiel som behövts i insatsförbanden. Det har fattats politiska beslut som lett fram till detta men däremellan har ett antal befattningshavare inom Försvarsmakten (FM log, FMV ...) också fattat beslut. (Sedan har själva ominriktningen genomförs efter förslag från Försvarsmakten och/eller enskilda militärer.)

    Utanför myndigheten finns det en uppfattning att Försvarsmakten inte alltid använder/använt tillförda medel på bästa sätt. Rätt eller fel, så tror jag att Försvarsmakten måste ta itu med detta innan det kan ske någon substantiell höjning av försvarsanslagen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du får ursäkta plågan, men jag trodde att mycket av detta var tämligen välkänt?
      Vid försvarsbeslut x beslutar att satsa på en plats och FM börjar bygga infrastruktur, byggnader och annat. Fyra år senare läggs hela verksamheten ner inom sex månader. Infrastruktur och byggnation är inte klar. Det visar sig att det blir billigare för skattebetalarna att bygga färdigt än att bryta kontrakten. Så visst kan det se konstigt ut när man gör miljardinvesteringar på ett förband som är nedlagt, dessutom långt efter det att verksamheten upphört. I vissa fall står det någon i tur som bara vill riva det färdigbyggda;-( Detta är inte på grund av något beslut av någon annan än regering och riksdag!
      Vissa av dessa politiska beslut kan komma som en blixt från klar himmel. Fråga herr Odenberg.

      Nu blir det tyvärr detaljer igen.
      Anledningen till att helt nya fordon och maskiner hamnade i biståndet beror på att vissa förband hade som policy att endast ha ny materiel i sina mobförråd. Andra cirkulerade materielen för att få en jämn förslitning.

      Då regeringen beslutade att lägga ner brigad x och y tillfördes inte några extra pengar för att sortera materielen i bra och dålig. Brigadens materiel kunde således i sin helhet skickas över Östersjön.
      Det fanns varken medel eller personal tilldelad för att kunna göra en sådan sortering kostnadseffektivt.
      Jag kanske skall tillägga att det inte var försvarsmakten som tog några beslut om bistånden eller hittade på de snäva tidsramarna.

      Tvärtom så påpekade FM, FMLOG och FMV vid ett flertal tillfällen "dårskapen" att ta pengar inom ram för att reparera/modifiera/renovera sådant som de själva tidigare inte ansett som kostnadseffektivt. Man påpekade också att kostnaderna blev onödigt stora på grund av de snäva tidsramarna.
      Svaren, så vitt jag kan se, gick hela tiden ut på att de skulle öka avvecklingstakten och dra ner på kostnader och personal. Vid nästan varje tillfälle har regeringarna krävt nya förslag till att effektivisera, öka avvecklingstakten och att sänka kostnaderna.

      Ett exempel som du som Miljöpartist kanske inte vill höra?
      Man förslog från regeringen att FM,FMLOG och FMV skulle kontrollera om man inte kunde skänka bort, alternativt sälja mycket billigt, vissa miljöfarliga saker istället för en kostsam destruktion.

      Att man sålde vissa förråd "på rot" var bland annat framtvingat av att man var tvungen att dra ner på personal- fordons-transportkostnader. Det var dyrt att hålla personal på hotell, traktamenten, hyra in fordon och transportera godset över hela landet. Då var det betydligt enklare och billigare att låta någon köpa allt och hämta nyckeln i samband med betalningen, tömma, städa förrådet, låsa och lämna tillbaka nyckeln några veckor senare.

      Tvärtom mot vad du säger har jag hittat flera kreativa sätt på vilket FM och FMV försökt och ibland lyckats rädda kvar materiel.
      Byta namn eller m-nummer var ett, utan att gå in på detaljer.

      Så, ja, det var ett politiskt beslut att skicka helt nya saker till Baltikum. Jag är dock inte säker på att de förstod det just då. FM kunde inte göra på annat sätt än man gjorde!
      forts...

      Radera
    2. Man måste också ha klart för sig att på den tiden tog ett materielärende ca fem år från behovssättning till "prylen i hand". Om då avvecklingen inte fick ta mer än sex månader så förstår alla att det inte var någon större ide att lägga in behov. Ibland lyckades dock försigkomna materielhandläggare med kontakter, få sig tilldelad materiel betydligt snabbare. Man åkte ibland till de uppsamlings-/förrådsplatser av olika materielslag som fanns och fick med sig lastbilslass med materiel hem.
      Hade man bara lagt in dessa "fynd" i LIFT hade allt varit frid och fröjd men tyvärr...i all välmening.

      Som jag skrev tidigare har jag inte hittat ett enda beslut eller vidtagen åtgärd som FM, FMLOG eller FMV vidtagit utanför de ålagda kraven eller tilldelade medlen. Det betyder säkert inte att sådana inte finns. Jag har däremot hittat en del som innebar att de försökte rädda så mycket som möjligt och det talar emot att de skulle ha gjort det du säger.

      Så sent som 2013, vid en kvalitetsinventering av FMLOG, eldade/tuggade man upp ca 22000 fältjackor och 13000 par fältbyxor. Dessa höll inte de kvalitetskrav som kunden krävde. (slitna, fellagade, urtvättade, trasiga eller felförvarade läs mögelangripna m.m.) OBS,Siffrorna tagna ur minnet, någon får gärna ta reda på exakt.
      FM, FMLOG och FMV är på intet sätt ofelbara men synsättet att de inte använder de tilldelade medlen på bästa sätt är nog en uppfattning sprungen ur den politiska oviljan att förstå hur verkligheten ser ut. Där har många politiker en minst sagt diffus bild att förhålla sig till.

      "Herregud så många stridsvagnar det här förbandet har"!
      "Ja jösses, och de som är så dyra i drift! Här finns pengar att spara!"
      Inspelat replikskifte mellan två "damer " ur en kringresande försvarsberedning på den tiden. Det de ser är alldeles nylevererade bandvagnar till en brigad 77.

      Avslutningsvis så finns det fortfarande stora områden av mark (gamla skjut-och övningsfält) som man av miljöskäl inte ens har råd att ge bort.

      F.d. Teaterdirektören.

      P.S. Ibland var det så politiskt bråttom att befäl och civilanställda fick tillbringa även helgerna för att handgripligen köra fordon/materiel till Baltikum.
      Någon har i efterhand sagt att det också skulle öka antalet spontana uppsägningar från de anställda. Fan tro det, men jag har läst om de som grät när de åkte hem i bussen.
      P.S.2. Sverige hade sedan under en tid instruktörer på plats som lärde biståndstagarna hantera materielen.
      P.S.3. Tyvärr är det så att man måste gå ner i detaljerna för att kunna förklara mycket av detta och oftast någonstans strax innan slår det onämnbara till och tystnad råder.
      P.S.4. Förbandet med alla nya "stridsvagnar" lades ned vid nästa försvarsbeslut.

      Radera