Jag har ibland reagerat på begreppet försvarsvän då en sådan verkar se till Försvarsmaktens bästa och inte till vilken försvarspolitik som är bäst för Sverige. Samtidigt fyller det en funktion som ett sammanfattande begrepp för personer som, av olika anledningar, är positiva till ett militärt försvar. Vilka är då de viktigaste anledningarna; vad gör en politiker till en försvarsvän?
Under 1940- till 1960-talen tror jag att det var erfarenheterna från det andra världskrigets neutralitetspolitik och krigshot som gjorde många politiker till försvarsvänner. Även erfarenheter av beredskapstjänstgöringen för de som senare blev politiker var säkert också betydelsefulla. Under 1970- till 1990-talen kom i stället försvarspolitiken alltmer att bara handla om fredsorganisationen och vilka förband som skulle läggas ner. Det blev i högre grad endast politiker som kom från orter med något militärt förband som blev försvarsvänner samtidigt som erfarenheterna från värnpliktstjänstgöringen för en stor andel av männen också medförde att en del blivande politiker hade en positiv syn på försvaret. Nu på 2000-talet har i stort sett alla gamla regementen lagts ner och värnplikten har gått till vila. Idag verkar det i stället vara så att en stor del av försvarsvännerna bland politikerna själva är, eller har varit, anställda inom Försvarsmakten.
Givetvis är detta en förenklad bild som inte kan förklara det försvarspolitiska ställningstagandet hos varje enskild politiker men jag tror ändå att det kan ge förståelse i stora drag.
Kan vi då utifrån detta göra några prognoser; hur kommer inställningen till försvaret att förändras i framtiden?
Ifall Sverige återigen, som 1939, utsätts för ett verkligt krigshot så skulle det givetvis göra skillnad - men då skulle det antagligen också vara för sent att bygga upp försvaret för det då aktuella hotet. När det gäller antalet orter med fredsförband och antalet politiker med egen erfarenhet av värnspliktsutbildning så verkar Försvarsmaktens inställning vara att det skulle vara möjligt att ytterligare reducera antalet fredsförband och vi som har utbildats som värnpliktiga blir inte fler utan äldre och färre. Min bild är därför att andelen försvarsvänner bland politikerna ytterligare kommer att minskas.
I resonemanget ovan har jag betonat irrationella förklaringar till varför vi ska ha ett militärt försvar, men så ser politiken ut inom många politikområden, och där går utvecklingen alltså mot allt färre försvarsvänner. De officiella argumenten byggde tidigare på en hotbild i form av stormakt röd, och när den blev inaktuell skulle försvaret skapa säkerhet här genom insatser (inte försvar) där, långt borta. Nu har nyttan i/resultatet av främst insatsen/kriget i Afghanistan börjat ifrågasättas och då verkar istället en del försvarsvänner plocka fram den gamla hotbilden med stormakten i öster.
För att vi återigen ska få ett nationellt försvar av större värde så tror jag att det behövs nytänkande från försvarsvänner inom och utanför Försvarsmakten. Det behövs en öppen debatt som förhoppningsvis kan leda till en samsyn mellan de politiska blocken kring vilket varför vi ska ha ett försvaret, och hur det ska se ut.
När du skriver de politiska blocken, inkl du då SD i oppositionen?
SvaraRaderaJa, med samsyn mellan blocken menar jag främst de borgerliga partierna, idag alliansen, och socialdemokraterna. Jag tycker att det var ett mycket olyckligt beslut av regeringspartierna att avskaffa värnplikten utan en sådan samsyn.
RaderaNär det gäller SD så vill både regeringen och S/V/MP placera er hos det andra blocket (om något). Ifall jag förstått saken rätt röstar SD i de allra flesta fallen med regeringen.
Om nu SD är ett försvarsvänligt parti så vet jag för lite om orsaken till det. Ni har en del tidigare anställda (som Stellan Bojerud) men annars är min bild att anledningen/anledningarna till att ni är försvarsvänner ligger på en skala från klok säkerhetspolitik över till en säkerhetspolitisk insikt motsvarande de skinheads som brukade högtidlighålla Karl XII dödsdag.
Ja, att beslutet var med enbart ett par röster också till yrkes FM fördel ska påtalas.
SvaraRaderaJa, det är tydligen hemskt att dela åsikter med SD oavsett frågor även om de råkar vara exakt eller liknande politik man har själv. Att man även röstar ned sina egen förslag är inte att ta ansvar.
SD röstar som det mittenparti vi är beroende på vad som skall röstas om.
Orsaken är att vi värnar om Sverige, närområdet och anser att ett försvar skall vara till för att försvara Sverige på ett meningsfullt sätt. Vi är det parti som lägger mest pengar på försvaret.
Nedstående är de beloppen som är extrapengar utöver regeringen.
2012 +948 miljoner
2013 +2295 miljoner
2014 +5786 miljoner
2015 +5622 miljoner
Vi vill ha 6 brigader i vårt existensförsvar, dela upp landet i 6 militärområden plus Gotland.
SD har ett Säkerhetspolitiskt råd bestående av officerare, sakkunniga inom försvarsindustrin , civilförsvar etc. SD är nog det parti som har bredast erfarenhet gällande försvarsfrågor.
SD är för värnplikt och skulle kunna återinföra det med övriga oppositionen.
Vårt försvar är en ordentlig tröskel som man kan bygga vidare på, för att försvara Sverige om en större hotbild skulle uppstå eller direkt hot är minst 16 brigader för vår yta. Som tur är finns inget sådant hot i dagsläget.
Vi är även för en delserie på 12 Gripar E/F och anser att 100 st skall finnas i FM 2025. Vi vill återinföra KA i tre brigader rörliga med RBS 15 KA batteri på Gotland.
Stellan Bojerud sitter i SD försvarsråd och har som många vet ett gott rykte och goda kunskaper.
Vi är för en bred vapenexport.
Ett utrymme kan skapas genom att en majoritet i riksdagen skjuter till två miljarderkr om året till budgetområdet näringsliv. Dessa pengar skulle då delfinansierasatsningen på Saab 39 Gripen version E/F.
Sverige har en unik situation somkan köpa stridsflyg inom landet. De pengar som satsats tidigare på Gripen har enligt utredningar kommit tillbaka. Exportmöjligheterna är mer än lovande.En vidaresatsning på Gripen är därför närmast en självfinansierande näringspolitisk satsning.
Ang epiteter att SD skulle tillhöra extremister är befängda. SD må vara för monarkin men pga det är en stor del av den svenska kulturen.
Får jag fråga dig varifrån du har fått en sådan vrångbild?
Att argumentera för det försvar du beskriver hade varit klokt för 15 år sedan men nu har det gått så långt att det känns som en mycket lång väg att vandra innan vi skulle ha något liknande igen.
RaderaNär det gäller min bild av grunden för SD försvarspolitik så har jag stor respekt för Stellan Bojerud (som jag diskuterat det kalla krigets försvar med i många år) och som jag skrev så har säkert vissa av er gjort en god säkerhetspolitisk analys. Samtidigt får jag bilder av andra sverigedemokrater från diverse kommentarer av nyheter och bloggar som de skriver på internet och där verkar analysen vara att Ryssland är Sveriges arvsfiende punkt.
Tack för övrigt för god ton i kommentarerna.
Ja, man bör ha fattat ett redigt beslut Fb 92, inte vara som en yr höna. Vägen är lång men nödvändig, Lite som när man börjar på ett gym, visst tar det tid att komma upp i rejäl uthållig styrka mot de andra på gymmet, visst är det segt i början och tar tid men man får tillslut en bra grundstyrka så går det av bara farten sedan.
SvaraRaderaJa, en man med stora kunskaper om viktiga händelser i historien definitivt.
Partiet som helhet har gjort en analys baserad på de händelser vi har i närområdet och hur situationen kan utvecklas. Vad vissa medlemmar och icke medlemmar tycker kan jag inte svara för men partiets hållning är den SD Säkpol råd förmedlar där bla Stellan Bojerud och undertecknad
ingår.
Folk tenderar att ha en snäv syn gällande försvarspolitik, man glömmer vilka uppgifter FM ska kunna lösa. Då måste vi ha ett försvar som kan ha en grund styrka, 6 brigader tordes då vara en sådan siffra.
Ryssland är ett land med ökad upprustning på offensiva förband i närområdet. Detta är en aktör vi måste räkna med Likväl måste vi räkna med ett svagare NATO, ett USA som vill att Europa hanterar sin egen säkerhet, nya ambitioner om naturesurser i bla arktisk. En svag ekonomi för väst världen och en starkare för vissa nationer i Asien.
Sedan har vi solidaritetsförklaringen med.
Försvaret måste ha styrka här och nu som det heter, inte då och sedan.