måndag 29 april 2013

Soldaten har alltid rätt

Det brukar heta att kunden alltid har rätt, men att soldaten alltid skulle ha rätt tror jag är en ny tanke för gamla officerare. Vi har ett antal före detta yrkesofficerare i kompaniet och av deras bevärningshistorier att döma så verkar det snarare vara så att beväringarna alltid hade fel. När man har med frivilliga soldater att göra så tror jag ändå att det är en poäng att utgå ifrån soldaternas önskemål, både som chef och som utbildare.

I det gamla hemvärnet, med soldater över 47 år, var det helt klart att det inte fungerade med en överdrivet militär ledarstil för chefer och instruktörer. Jag var själv 22 år när jag blev chef för en liten pluton och då gällde det att ha en ödmjuk inställning. Särskilt under de senaste åren har det skett ett stort lyft av vår förmåga men de förhållanden som beror av frivilligheten består; soldater som inte trivs slutar och utan soldater inga förband.

Med värnplikt hade soldaterna begränsade valmöjligheter och dåliga chefer kunde varje år få en ny kull värnpliktiga att utbilda. Med hemvärnets frivilliga rekrytering blir det däremot tydligt vilka chefer som är bra och som kan behålla sina soldater och vilka som till slut står utan soldater. Nu är det nya tider med frivilliga soldater inte bara i hemvärnet utan i hela Försvarsmakten. Det skulle därför inte förvåna mig om samma fenomen även uppstår i förbanden med kontinuerligt tjänstgörande soldater och då kan erfarenhet från frivilligutbildning, som chef eller instruktör, vara en bra erfarenhet. Det har nog alltid varit så att chefer som månar om sin personal och ser till att den trivs har lyckats bättre än andra men utan soldater lyckas man inte alls


Vi genomförde förra veckan vår KFÖ, med utryckning igår, och till min stora glädje verkar vår utbildningsgrupp ha insett att något av det viktigaste med övningarna är att vi som övar blir nöjda. I stället för en renodlad befattnings-KFÖ fick vi i stället en övning där befattningsutbildningen var integrerad i en förbandsövning vilket gjorde den mer utmanande och intressant. Nu kan vi redan börja se fram emot KFÖ 2014!
Dalarnas tidningar (innan övningen), Dalarnas tidningar (efter övningen)

Tillägg (30/4):
Therese Åkerstedt skrev på detta tema i senaste numret av tidningen Hemvärnet:
"Men vissa officerare verkar leva kvar i tron att man ska rensa ut alla som inte ”platsar” eller passar in i mallen. Att man kan behandla sina blivande arbetskamrater som värnpliktiga. Väldigt få av dagens ungdomar accepterar den behandlingen.
Vissa officerare säger att rekryterna blivit vekare och är dåligt tränade. Skillnaden är att Försvarsmakten förr kunde välja bland en årskull ungdomar på runt hundratusen. Nu gäller det i stället att ge dem som trots allt börjar en möjlighet att genomföra utbildningen. För i dag är GMU bara början, på en anställning eller ett frivilligt engagemang i hemvärnet. Början på en flera år lång utbildning. Och om rekryterna bara upplever allt det negativa, kommer de aldrig att få chansen att se det positiva.
"

Tillägg (7/5):
Bataljonschefen är också nöjd med vår KFÖ:
KFÖ – Krigsförbandsövning

9 kommentarer:

  1. Visst är det trevligt med soldater som har roligt på jobbet.

    Man får dock inte glömma följande saker:

    1) Officerarna är också soldater i grunden, alltså har alla alltid rätt...

    2) Det finns faktiskt en uppgift som arbetsgivaren har anställt oss soldater för och förväntar sig att få utförd. Det innebär att man inte bara kan göra det som är roligt...

    3) Den tiden är förbi när det "alltid går att byta prylar på förrådet". Den nya materielen som köps in, köps in i ganska precis det antal som krävs för att utrusta de befintliga förbanden. Det innebär att man måste dels hålla ordning på sina prylar, dels se till att vårda dem så att de håller den tid som det är tänkt att de ska hålla. Det ansvaret ligger på chefen som då tvingas vara "dum" genom att tvinga soldaterna att göra tråkiga saker. Som de faktiskt i det nya försvaret har betalt för att göra...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det viktigt att högre chefer även ser underställda officerare som en resurs men på den punkten har nog inte den nya personalförsörjningen som bygger på frivillighet inneburit någon avgörande förändring.

      Du har givetvis också rätt i att soldater måste vara beredda på att utföra den uppgift de är anställda för, exempelvis vård av vapen och annan materiel. (Jag hoppas att alla frivilliga soldater inser detta så att det inte ska behövas något tvång på den punkten.) Är de inte beredda på detta så ska de inte vara soldater.

      Detta förändrar dock inte det att chefer som lyssnar på sina soldater får soldater som trivs, och gärna stannar på sin befattning, medan dåliga chefer i stället får avhopp och vakanser.

      Radera
  2. Jag är dubbelt frivillig, först som Hv, sen som befäl, gruppchef.

    Det innebär att jag både ska vara likvärdig med mina soldater och ställföreträdare, samt tillse att Hv får levererat en produkt.

    Det är varken lätt eller kul att när klagan om "trött, jobbigt, blött, hungrig, tråkigt, ointressant, bla, bla, bla" kommer efter mindre än två dagar på KFÖ:n, utan att ha gjort något krävande än.

    Jag är ingen karismatisk ledare, bara en hemvärnsgruppchef (jag kommer alltid, tackade jag till befattningen och har några kurser genomförda, samt läser SoldF på dass). Det är vuxna män, så allt för mycket daltande anser jag inte ska behövas.
    Får se om jag får behålla mina soldater, eller jag är en av de "dåliga" cheferna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med dig helt om att det inte är någon lätt uppgift att vara chef över frivilliga. Särskilt inte om man ska vara chef på en dålig övning. (Jag har varit på många dåliga övningar, dock inte så många under de senaste åren.) Första linjens chefer, som gruppchefer, måste dels kunna föra soldaterna berättigade kritik uppåt och då få stöd/hjälp från sina chefer och dels försöka göra det bästa av situationen och motivera soldaterna även om övningen skulle vara dålig.

      Lycka till Johan!

      Radera
    2. "Dåliga" övningar är vardagsmat i Hv där jag är och varit med, så den pucken kan jag numera ta då jag själv förlikat mig med att det aldrig kommer att ändras. Jag trivs själv i Hv och kommer oavsett hur det är. Andra tänker inte så, utan stannar hemma eller slutar om det inte är full rulle.

      Den här KFÖ var en riktig KFÖ, med friktion = väntan är en självklarhet. Det var alla inställda på, så den biten togs faktiskt inte upp.
      Istället var det de själva som degade ihop. Pga mycket väntan första dagen, så ville de inte starta andra dagens morgon! "Torrövning är inte på riktigt och ger inget. ... Vi vill spara orken till det riktiga momentet." Hur f-n kontrar man det när de vilat i 36 timmar sen inryck?!

      Radera
    3. OK, alla soldater har inte rätt alltid. Jag tycker att det är helt oacceptabelt med dåliga övningar i dagens Hemvärn där vi tar ledigt från jobbet för att öva. Varje soldat måste känna att varje KFÖ/SÖF är bra och det är egentligen det som var poängen med detta inlägg. Om det ändå blir mycket väntan på övningarna så måste vi chefer ta vårt ansvar och försöka göra det bästa av situationen; improvisera övningar i övningen eller något liknande. När väl den dåliga stämningen fått greppet så är det som du skriver svårt att vända den skutan.

      Radera
    4. Frågan hur man ska få och behålla en god stämning (anda, moral, stridsvärde osv) i ett förband under en övning med mycket väntan är snarlikt frågan hur man lyckas med detta under en längre skarp insats. Oavsett tjänst så finns det mängder av moment som kan, och behöver, drillas.

      Skillnaden ligger i att i fallet med övningen så är detta ett tecken på att övningen är dåligt förberedd/genomförd från övningsledningens sida.

      Jag tycker själv att det är lättare att hantera de här problemen om jag inför övningen är förberedd på att det kan uppkomma väntan eller håltimmar. Då kan jag förbereda övningsmoment att plocka fram vid behov. En fördel med övningar brukar vara att man då har den materiel man behöver så det är lättare att förbereda övningar i övningen än vid ett separat tillfälle då man som övningsledare måste beställa eller hämta det man kommer att behöva.

      Radera
  3. Det gamla "traditionella" sättet att hantera värnpliktiga funkade för att folk var inpliktade. Det var på många sätt ett resultat av bristande kompetens och ledarskapsförmåga. Mången hård officer har när det sedan gällt på riktigt funnit sitt ledarskap ohållbart. Det har jag bevittnat på flera internationella insatser.

    En ny soldat (oavsett pliktig eller frivillig) behöver tydligare styrningar och mer kontroll än en mer rutinerad soldat. Bemötandet behöver dock inte skilja sig allt för mycket.

    SvaraRadera