I regeringens förslag till försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020 (prop. 2014/15:109) - står att fyra bevakningsbåtar (typ 80) bibehålls som bojbåtar. Skipper skriver att det varit bättre att driftsätta HMS Krickan istället för att avveckla fartyget, och det är lätt att hålla med om det. I en kommentar till Skippers inlägg frågar "Daniel" om inte bojbåtarnas uppdrag lämnar sig för att utföras av reservister/frivilliga och enligt min bedömning har han helt rätt i det.
En bojbåt täcker endast ett mindre område av skärgården och skärgårdar och farleder har vi gott om i Sverige. Under mitt år i 1. bojbåtsdivisionen 1994 var fyra bojbåtar långt ifrån tillräckliga och det kommer inte fyra bojbåt typ 80 att vara i morgon heller. För att kunna bevaka fler områden krävs fler spaningsplattformar.
Tidigare hade Flottan en omfattande krigsorganisation med minsvepningsflottiljer bestående av krigsplacerade civila fartyg och under slutet av 1990-talet pågick ett arbete inom Minkrigsavdelningen och Sjövärnskåren med att komplettera minröjningsflottiljerna med minspaningsfartyg. (Jag gick själv ett par veckokurser innan jag insåg att idéerna inte skulle förverkligas, åtminstone inte då.) En sådan typ av fartyg var Bojbåt mindre:
"Bojbåt mindre är en enklare variant av bojbåt typ EJDER. Den är tänkt att ingå i minspaningsflottiljerna. Typen på plattformen kan variera, t.e.x. en stryktålig större fritidsbåt passar väl. Den bör vara utrustad med radar. Övrig utrustning är en mindre arbetsbåt, portabel dieselgenerator och sonarutrustning. Sonarutrustningen bör bestå av bojar eller sonarkabel eller en kombination av dessa. Totalt skall en bojbåt typ mindre kunna behandla information från 4 passiva sensorer. Helst skall tillgång till någon form av PC-baserad LOFAR eller motsvarande finnas ombord. Besättningen bör bestå av 6 man. Av dessa måste 4 st vara sonaroperatörer som fullgjort sin grundutbildning vid 216. bojbdiv."
Det fanns även förslag på enklare sonarsystem (K98) med kabel mellan plattform och hydrofon.
Idag är minsvepningsflottiljerna avvecklade sedan länge och de marina förband som finns i något större antal är Hemvärnets båtkompanier i hemvärnsbataljoner med marina uppgifter (3) och båtplutoner vid kustnära hemvärnsbataljoner (11). Denna organisation bör relativt fort kunna förstärkas med båtgrupper med mindre bojbåtar och liksom övriga hemvärnet kunna ha hög tillgänglighet även i fred.
Något som ytterligare talar för att den här typen av undervattensspaning bör skötas av andra än heltidssjömän är att undervattensspaning kan vara ganska tråkigt, åtminstone om man inte hör några ubåtar. Vi hade ett mycket händelserikt år 1994 med ett stort antal ubåtskränkningar (minkar) men om allt man hör är civila båtar mm är det stor risk för att man som anställd snabbt tröttnar. Jag tror därför att den nödvändiga fredstida övervakningen av exempelvis marina basområden bör ske med hjälp av fasta sensorer.
Jag hoppas därför att de nygamla bojbåtarna typ 80 kompletteras med "bojbåt mindre" och att de även används som utbildningsplattformar för att utbilda besättningar till den senare typen av båtar.
Nu är väl tanken med att ha bojbåtar inte att de ska bedriva utbildning av besättningar. Utan att de ska finnas tillgängliga över tiden för snabb insats.
SvaraRaderaGår det att ha ständigt tillgängliga fartyg bemannade med frivilliga med dagens system?
Det handlar mer om att rycka ut vid ubåtslarm för att komplettera marinens vanliga fartyg om jag förstår saken rätt. Inte ständigt tillgängliga fartyg bemannade med frivilliga.
Radera"Rycka ut vid ubåtslarm" = "ständigt tillgänglig"...
RaderaHur tänker du dig för övrigt att ubåtarna ska upptäckas? Genom att vänta på att allmänheten ringer in en observation? Eller genom att FM spanar över tiden? När det gäller flygplan så använder vi den senare metoden...
Ja, precis som Kristian skriver var min tanke att bojbåtar skulle kunna komplettera marinens vanliga fartyg; vid höjd beredskap eller efter larm. Hemvärnet (exempel) har en hög tillgänglighet i fredstid och det finns förslag på hur den ska kunna öka ytterligare.
RaderaOm man ska jämföra med luftbevakning i fredstid så är motsvarigheten till bojbåtar den optiska luftbevakningen (sedan länge avvecklad) och den har aldrig varit bemannad över tiden i fredstid.
Den fredstida undervattensspaningen över tiden bör lösas genom fasta tekniska sensorer och rörliga bojbåtar bör i stället användas för förstärkning och komplettering vid behov.
Nu är ju bojbåtarna del av "marinens vanliga fartyg". Läs "Omöjlig ubåt" av Nils-Ove Jansson eller "Svenska flottan under kalla kriget" av Magnus Haglund så får du en uppfattning om hur dålig idé det är att ha fartyg som inte är omedelbart tillgängliga. För att inte tala om hur dessas besättningar överhuvudtaget skulle kunna vara samövade med övriga fartyg.
RaderaBeträffande hemvärnets höga tillgänglighet i fredstid så synar jag detta. Det är en sak att på kort varsel kunna få fram ett antal människor för eftersök eller skogsbrandsläckning, en helt annan att se till att _alla_ besättningsmedlemmar inställer sig. Det finns mig veterligt idag inget system på plats för att lösa detta, utan det bygger helt på individens frivillighet.
Bojbåtarna motsvararar snarare de radartroppar, eller kanske FRAs signalspaningsstationer, som var stående förband inom luftbevakningen. Motsvarigheten till optisk luftbevakning skulle snarare vara ett hvundkompani som bemannar oplats i skärgården. _Där_ har nog frivilligheten sin plats, för på oplats spelar det nog mindre roll om två av åtta soldater just då inte vill/kan komma ifrån det civila när larmet går. När två maskinister är i samma sits så blir bojbåten kvar vid kaj...
Det system som behöver synas är dagens. Hur många av Flottans fartyg har kompletta besättningar idag och hur många finns alltid omedelbart gripbara?
RaderaPersonligen skulle jag gärna se en återgång till ett värnpliktssystem med utbildning av besättning som i detta exempel krigsplaceras på bojbåt mindre. Det ger bäst tillgänglighet och jag tror även att det är lättare att hålla personalen skärpt under en begränsad värnpliktstid. (Det är, tvärtom vad man kanske kan tro, inte så glamoröst att lyssna på sjöbrus under ett två veckor i sträck.) Sedan ger det förutsättningar att bygga upp en reserv som kan aktiveras/mobiliseras vid behov.
Finns det problem med bemanningen idag? Självklart, det är därför som man nu ökar antalet K-rader hos flottan så att fartygen ska kunna gå till sjöss.
RaderaMen lösningen på problemet med brister i besättningen är inte att skapa hemförlovade besättningar med minimal övningstid som på något sätt omedelbart ska kunna gå till sjöss vid en ubåtsjakt.
Det finns goda skäl till att när man drog upp riktlinjerna för dagens yrkesförsvar så skulle flottan och flygvapnet till huvuddel utgöras av stående förband medan armén (och amfibiekåren) till huvuddel utgöras av mobiliserande förband. Är det något som borde åtgärdas är det snarare att verkligen se till att det blir så.