Insats RAMNÄS 2014

Söndagen den 3/8 vaknade vi i Ludvika till en kraftig brandlukt och följande dagar fick vi även brandrök även om vinden hunnit vrida åt nord när det brann som värst. Så fort jag fick klart för mig att det rasade en stor okontrollerad skogsbrand i grannlänet började jag ställa in mig mentalt på att vi kunde komma att bli tillfrågade om att delta. Fredag 8/8 kom förfrågan - Dalabataljonen skulle avlösa hemvärnet i Västmanland och vårt hemvärnskompani (172.) skulle ansvara för den militära markinsatsen under perioden 12-15/8 med stöd av personal från 27. hemvärnsbataljonen (Södermanland). Oplanerade insatser kommer inte när det passar men med hjälp av min projektledare, som lovade att ta över en akut arbetsuppgift, barnens fritids och givetvis min hustru hade jag möjlighet att ställa upp.

Vi som arbetade på kompanistabsplatsen hade ansvaret för ledning av militära markförband. Uppgiften var i stort sett densamma som vi övar i hemvärnet med den skillnaden att de arbetande plutonerna fick sina uppgifter från räddningstjänstens sektorchefer. Vi följde upp plutonernas läge och hanterade stora mängder underhålls- och transportbeställningar och transportledde den förstärkta packgruppens transporter.

När vi ryckte in tisdagen 12/8 var branden under kontroll men det fanns många brandhärdar som ibland flammade upp med öppen låga. För att vi skulle få en överblick över läget och det enorma brandområdet åkte vi en rekognosceringstur med en av helikopterflottiljens Hkp 16.

Det var en helt overklig syn som väntade med rök och döda träd i olika stadier av förbrännning där de bruna träd fått rötterna sönderbrända. Stora områden var helt sönderbrända. Från luften kunde vi även se flera andra helikoptrar som vattenbombade bränder.

Precis som det militära försvaret av Sverige övervintrat i form av Hemvärnet så finns civilförsvaret faktiskt kvar i form av de frivilliga resursgrupperna, FRG. Under insatsen såg jag frivilliga från FRG sköta mat och mattransporter, vägvisning och andra stödjande funktioner. En stor fördel med FRG framför hemvärnet är den kommunala kopplingen (som hemvärnet hade tidigare) vilket gör det lättare att samverka med kommunerna som har ansvaret för räddningstjänst och beredskap.

Kompaniledningens huvuduppgift var att hantera de beställningar om biträde som kom från räddningstjänsten vilket oftast handlade om att transportera brandsläckningsmateriel som slang, grenrör och motorsprutor från eller till någon av depåerna i området. Under min grundutbildningen hade jag 1993 förmånen att få gå en veckas utbildning vid Räddningstjänstskolan vid Berga Örlogsskolor och det var också senast jag arbetat med brandslang.

Jag blev glad och överraskad över att Sverige, trots den katastrofala neddragning som skett av civil beredskap, genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) runt om i landet har ett antal Nationella förstärkningsresurser skogsbrand (pdf) med den utrustning som behövts vid branden. Utan att ha någon överblick gissar jag att en stor del av denna materiel nu tagits i anspråk och behöver ersättas.

 

Även om få träd är helt förbrända är skogen full med träd som när som helst kan falla. En av de viktigaste uppgifterna för den militära markinsatsen var att öppna och säkra vägar genom att få bort träd som blockerade vägarna samt därefter träd som hotade att falla ner över vägen. Detta arbete utfördes av ingenjörer från IngR, av R3-plutoner från F 21 samt av pionjärer från 17. hvbat egen pionjärpluton. Vid inledningen av vår del av insatsen var detta arbete inte avslutat men när jag följde med en slangtransport var vägarna runt området säkrade.

 

Väl hemma visade det sig att skogsbranden satt spår även i barnens lek:

 Jag kommer att i följande inlägg behandla den militära markinsatsen samt hemvärnets tillgänglighet i fred.