Så har Försvarsmakten kommit fram till slutsatsen att en främmande ubåt kränkt svenskt inre vatten under oktober och även övertygat regeringen om detta vilket redovisades på en presskonferens idag.
Försvarsmakten har presenterat ytterligare bilder på bottenspår: en sonarbild och en avritning. Försvarsmakten har dock valt att inte redovisa detaljer om den avgörande observation som ligger till grund för att bekräfta kränkning av främmande ubåt då det kan röja information om svensk förmåga och kapacitet. Omständigheterna kring observationen är rent av kvalificerat hemliga.
Jag är övertygad om Försvarsmakten har ett tillräckligt underlag när ÖB nu går ut med detta besked. Jag är dock inte övertygad om att de varit en rysk ubåt, även om mina första tankar gick i den riktningen. Den främsta skälet är det mycket märkliga uppträdandet att under pågående svensk ubåtsjaktsoperation ("underrättelseoperation") under dagtid och under flera minuter blåsa tankarna i ytläge. Uppträdandet är inte vad jag förväntar mig av en kvalificerad motståndare. Det liknar snarare uppträdandet hos de ubåtar som visade upp sig i svenska skärgårdar under 1980-talet och som verkade vilja bli upptäckta. Även de märkliga turerna kring de läckta uppgifterna, och senare dementierna, om uppfångade ryska nödsamtal ger en dålig eftersmak.
Även om jag liter på Försvarsmaktens bedömning att det varit fråga om en ubåtskränkning så är jag dock inte säker på att hela allmänheten kommer att övertygas av de bevis som nu visats upp. Jag kan heller inte själv avgöra detta utifrån de bilder som nu publicerats. Det är inte heller helt orimligt att tänka sig att skälen till att informationen hålls hemlig är att den pekar mot viss typ av ubåt som inte är rysk, vilket skedde med rapporter under 1980-talet.
Försvarsmakten bedömer alltså att det skulle skada försvaret om information om vår förmåga och kapacitets röjs. Det en främmande makt sedan länge vet när det gäller vår ubåtsskyddsförmåga är att vi avvecklat förmågan att jaga ubåt med helikopter och flygplan, de fasta ubåtsskyddskompanierna och mineringarna samt de allra flesta ytfartyg med ubåtsjaktsförmåga samt kraftigt minskat antalet ubåtar. Såvida den avgörande observationen nu inte skett med någon okänd supersensor så känner främmande makt även till beväpning och typ/märke av sensorer på de fåtaliga ubåtsjaktsfartyg vi har kvar.
Min personliga bedömning är att grundproblemet med svensk ubåtsskyddsförmåga inte skulle vara ifall främmande makt skulle få ytterligare information om våra sensorer utan att den i stort är obefintlig. Den nya regeringens förslag är visserligen bättre än den förra regeringens men det är ändå i stort fråga om putsningar i marginalen (Wiseman). Vi får se om dagens tydliga politiska ställningstaganden följs upp med lika tydliga förslag om förstärkningar av försvarsförmågan. Jag är själv helt övertygad om att försvaret skulle ha betydligt mer att vinna på att nu visa otvetydiga bevis än man skulle riskera att förlora genom att röja information om egen förmåga/kapacitet.
