SÖF 15: Intressant och lärorikt

Trots att det i år gått 22 år sedan inryckning var det inte förrän denna SÖF som jag, med hjälp av goda instruktörer, reflekterat över att militär utbildning inte är "kul". (Den kan däremot var intressant och lärorik.)

Något annat jag inte gjort tidigare är att kasta skarp handgranat. Det gjorde vi under SÖF, och det var intressant och lärorikt.

SÖF 15: FMCK klarar allt

Som ny gruppchef fick jag hör att en motorcykelordonnans är en signalist som åker motorcykel, och det är sant men inte hela sanningen. Under de senaste årens tillämpade övningar (KFÖ 14, SÖF 14) har vi dessutom sett vilken stor nytta ett förband har av ordonnanser som är utbildade och förordnade som trafikposter.

Under förra veckans övning visade ordonnanserna ytterligare några dolda talanger. Vi testade exempelvis utläggning av fältkabel med motorcykel (med en av de inlånade skidåkarna från militärlandslaget).

Linjebyggnadspatrull framåt

Bakryttaren håller kabelmesen, beredd att släppa den ifall kabeln fastnar

Ett par ordonnanser blev kommenderade till B-styrka vilket också genomfördes med gott resultat.

Specialförbanden nästa?

Jag lovade att undersöka ifall det fanns någon lämplig Special Forces-kurs för hemvärnsordonnanser så tips på sådan utbildning tas tacksamt emot!

SÖF 15: Förstärkning från militärlandslaget

Den här övningen fick min grupp förstärkning av ett par soldater från militärlandslaget i skidor. Deras ordinarie övning krockade med förberedelserna inför kommande skidsäsong medan vår SÖF passade bättre. Det var givetvis en välkommen förstärkning av min reducerade grupp.

Som bakryttare

 Jag har känt en viss osäkerhet när det gäller vilken utbildning i vapenhantering mm som avtalspersonal har innan de placeras i Hemvärnet, och det är något som varierat över åren. Nu insåg jag att de som under 14 dagar gått igenom GU-F kan ha en mer relevant utbildning i markstrid än den jag själv fick under 17½ månad i Flottan. (Sedan har jag själv givetvis snappat upp en del under 20 år i Hemvärnet.)

På skjutbanan

Tack för den här övningen, och lycka till i skidspåren!

SÖF 15: 10 små moppepojkar

Förra året kunde jag anmäla att min grupp nu var komplett och sedan dess har jag tillförts ytterligare nyrekryterad personal. Trots det fann jag mig vid slutet av övningsmomentet försvar av stabsplats helt ensam i gruppens stridsställning. Jag kom då att tänka på en bok av Agatha Christie. Jag har nu lärt mig att boken numera heter Och så var de bara en men under övningen funderade jag på substitution med choklad innan jag fick lära mig att pk-versionen var 10 små moppepojkar, som tidigare gått mig helt förbi.


Veckan innan den SÖF som genomfördes förra veckan fick jag ett antal återbud på grund av skada/sjukdom och tvingande civila plikter relaterade till arbete, studier och familj och vid inryckningen var vi bara fem från min grupp. Av dessa fick en avbryta övningen på grund av sjukdom. Efter kommendering till B-styrka samt ett ihopskruvat benbrott som tog ut sin rätt så var jag ensam kvar. Nu var detta ett ovanligt stort frånfall men jag känner att det är ett tecken på att vi i insatskompanierna nu med minst 8-dygnskontrakt ligger på gränsen till vad som är möjligt att kombinera med ett normalt civilt liv. En slutsats som man kan dra är att även vi i Hemvärnet behöver en reserv med tillgänglig personal för att kunna räkna med full personalstyrka vid övning och insats.


Under hösten har jag läst om Dalregementsgruppens rekryteringsarbete och i Hemvärnstidningen 6-2014 stod att rekryteringskampanjen gav 637 nya intresseanmälningar. Även om det inte var fråga om ansökningar eller avtal så är det ett imponerande antal. Jag blev dock ännu mer imponerad av att se en del av de nyrekryterade i form av en extra pluton (+) vid vårt kompani under SÖF, och fler är alltså på väg till dalabataljonen. De nya fick möjlighet att söka till exempelvis stab/trosstroppen och minst en ska placeras i min grupp. Jag önskar våra nya värvningar välkomna och hoppas att det löser sig till KFÖ för de som inte kunde närvara nu.

Skatteverket vs. Försvarsmakten

I det civila arbetar jag (än så länge) på en annan statlig myndighet, Skatteverket, där jag de senaste sju åren arbetat med urval (vilket ungefär motsvarar eldledningsfunktionen). Jag ska nu lite tillspetsat peka på några viktiga likheter och skillnader mellan Skatteverket och Försvarsmakten.

Båda myndigheterna har som huvudsaklig uppgift att avskräcka statens fiender. För Skatteverkets del handlar det om potentiella inre fiender, egentligen alla invånare i landet, som skulle kunna fuska med skatten medan det för Försvarsmaktens del handlar om yttre fiender och i vår tid i praktiken främst om Ryssland. Inom Skatteverket talar (eller snarare talade) man om skattekontrollens preventiva effekt. Vissa inflytelserika tjänstemän ifrågasätter tyvärr ibland att det finns någon sådan effekt men jag kunde redan 2005 visa och skatta denna effekt. För Försvarsmakten var den avskräckande funktionen klart uttalad under det kalla kriget, överspelad under den stora oredans tid medan den nu återigen börjar diskuteras. En annan likhet är att båda myndigheterna under lång tid dragit ner på förbanden (skattekontoren) i organisationen och att de har ett högkvarter (huvudkontor) med många hårt arbetande befattningshavare. Jag tror att man också kan säga att det bland den äldre personalen (invasionsförsvarskramare och motsv.) finns en uppfattning att ledningen under många år prioriterat ned den traditionella kärnverksamheten, förmåga till väpnad strid respektive skattekontroll.

Det finns dock en stor skillnad och den ligger i typen av motståndare. Medan Skatteverket ska påverka ett stort antal människor med i huvudsak vag uppfattning om skattekontrollens omfattning ska Försvarsmakten avskräcka en (eller ett fåtal) välinformerad stat. Medan båda myndigheterna under lång tid försökt att hålla medborgarna i okunskap om brister i förmågan blev effekten väsensskild. För Skatteverket är medborgarna och de potentiella fienderna desamma och ifall de har hög tilltro till nivån på skattekontrollen är allt gott och väl. För Försvarsmaktens del var medborgarna lika okunniga om eventuella brister i förmågan medan däremot Ryssland kunde antas ha betydligt bättre koll på detta bara utifrån offentliga uppgifter. Under senare år har dock försvarsbloggarna börjat tala om bristerna för att få till en förändring och det har lett till en välbehövlig tillnyktring i försvarsdebatten.


När det gäller Skatteverket har det inte kommit någon liknande kritik inifrån och medborgarna har fortfarande ett högt förtroende för myndigheten. Skatteverkets ledning utgår ifrån att det kommer att fortsätta så och har nu föreslagit nedläggningar av ytterligare kontor. Idag skriver jag om detta i lokaltidningen:
MP: Var finns regeringens regionalpolitiska ambitioner när Skatteverket centraliserar?