I regeringens förslag till försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020 (prop. 2014/15:109) - står att fyra bevakningsbåtar (typ 80) bibehålls som bojbåtar. Skipper skriver att det varit bättre att driftsätta HMS Krickan istället för att avveckla fartyget, och det är lätt att hålla med om det. I en kommentar till Skippers inlägg frågar "Daniel" om inte bojbåtarnas uppdrag lämnar sig för att utföras av reservister/frivilliga och enligt min bedömning har han helt rätt i det.
En bojbåt täcker endast ett mindre område av skärgården och skärgårdar och farleder har vi gott om i Sverige. Under mitt år i 1. bojbåtsdivisionen 1994 var fyra bojbåtar långt ifrån tillräckliga och det kommer inte fyra bojbåt typ 80 att vara i morgon heller. För att kunna bevaka fler områden krävs fler spaningsplattformar.
Tidigare hade Flottan en omfattande krigsorganisation med minsvepningsflottiljer bestående av krigsplacerade civila fartyg och under slutet av 1990-talet pågick ett arbete inom Minkrigsavdelningen och Sjövärnskåren med att komplettera minröjningsflottiljerna med minspaningsfartyg. (Jag gick själv ett par veckokurser innan jag insåg att idéerna inte skulle förverkligas, åtminstone inte då.) En sådan typ av fartyg var Bojbåt mindre:
"Bojbåt mindre är en enklare variant av bojbåt typ EJDER. Den är tänkt att ingå i minspaningsflottiljerna. Typen på plattformen kan variera, t.e.x. en stryktålig större fritidsbåt passar väl. Den bör vara utrustad med radar. Övrig utrustning är en mindre arbetsbåt, portabel dieselgenerator och sonarutrustning. Sonarutrustningen bör bestå av bojar eller sonarkabel eller en kombination av dessa. Totalt skall en bojbåt typ mindre kunna behandla information från 4 passiva sensorer. Helst skall tillgång till någon form av PC-baserad LOFAR eller motsvarande finnas ombord. Besättningen bör bestå av 6 man. Av dessa måste 4 st vara sonaroperatörer som fullgjort sin grundutbildning vid 216. bojbdiv."
Det fanns även förslag på enklare sonarsystem (K98) med kabel mellan plattform och hydrofon.
Idag är minsvepningsflottiljerna avvecklade sedan länge och de marina förband som finns i något större antal är Hemvärnets båtkompanier i hemvärnsbataljoner med marina uppgifter (3) och båtplutoner vid kustnära hemvärnsbataljoner (11). Denna organisation bör relativt fort kunna förstärkas med båtgrupper med mindre bojbåtar och liksom övriga hemvärnet kunna ha hög tillgänglighet även i fred.
Något som ytterligare talar för att den här typen av undervattensspaning bör skötas av andra än heltidssjömän är att undervattensspaning kan vara ganska tråkigt, åtminstone om man inte hör några ubåtar. Vi hade ett mycket händelserikt år 1994 med ett stort antal ubåtskränkningar (minkar) men om allt man hör är civila båtar mm är det stor risk för att man som anställd snabbt tröttnar. Jag tror därför att den nödvändiga fredstida övervakningen av exempelvis marina basområden bör ske med hjälp av fasta sensorer.
Jag hoppas därför att de nygamla bojbåtarna typ 80 kompletteras med "bojbåt mindre" och att de även används som utbildningsplattformar för att utbilda besättningar till den senare typen av båtar.
