Ekonomisk ersättning till soldater

Även om jag är positiv till värnplikt så är det viktigt att soldater får en rimlig ekonomisk ersättning och det gäller både för oss i Hemvärnet samt för värnpliktiga under grundutbildning respektive repetitionsutbildning.Själv fick jag fundera lite extra på den ekonomiska ersättningen när jag fick ett brev från Försäkringskassan:

Sjukpenninggrundande inkomst
Du får det här brevet då Försvarsmakten har meddelat att du har deltagit i en hemvärnsövning.

Försäkringskassan utreder vilken inkomst din ersättning ska beräknas på. Den inkomsten kallas för sjukpenninggrundande inkomst. Med anledning av att din sjukpenninggrundande inkomst senast fastställdes 3 juni 2016 behöver Försäkringskassan aktuella uppgifter avseende din årsinkomst.

Information
För att Försäkringskassan ska kunna pröva rätten till en aktuell sjukpenninggrundande inkomst behöver du därför fylla i bifogad blankett.

Du har möjlighet att lämna synpunkter
Skicka in aktuella inkomst uppgifter senast den 24 juni 2019. Om du inte hör av dig kommer Försäkringskassan att besluta att din sjukpenninggrundande inkomst sänks till 0 kronor från och med 9 maj 2019. Detta innebär att din dagpenning vid hemvärnsövning kommer att betals ut enligt grundbeloppet med 130 kronor per dag.

Liksom många andra i min ålder har jag en inkomst som är högre än SGI-taket och därför har jag inte varit så engagerad i att uppdatera min SGI. Nu fick jag lägga några timmar på att kolla upp allt som behövdes för att fylla i blanketten det vill säga när jag hade lönesamtal senast, när lönerevisionen skedde och för säkerhets skulle skickade jag med några lönespecifikationer. Resultatet blev att jag fortfarande har samma SGI som tidigare (SGI-taket). Man kan tycka att det varit smidigare ifall Försäkringskassan ringt min arbetsgivare (de har telefonnumret) och frågat ifall jag jobbade kvar där och sedan nöjt sig med det. Det hade nog tagit mindre tid även för Försäkringskassan. När det gäller formuleringarna i brevet; att man får 130 kr per dag ifall man inte svarar, så förstår jag som statstjänstman varför man skriver så (sådana hot är bra ifall man vill få svar) och jag har själv skickat liknande brev (fast då har det gällt utredning av skatteavdrag). När det gäller brev till oss som frivilligt ställer upp för försvaret (staten) så hade det ändå låtit lite bättre om Försäkringskassan (staten) formulerat sig på ett annat sätt.

Om vi bortser från Försäkringskassans hantering så har man ändå hittat en bra lösning när det gäller den ekonomiska ersättningen till hemvärnsmän. När jag gick med i Hemvärnet 1995 övade vi nästan uteslutande på helger medan vi idag har längre övning som även innebär att man måste vara ledig från jobbet. Utöver dagpenning får den som fullgör utbildningsdagarna enligt avtalet en utbildningspremie vilket gör att de flesta inte förlorar pengar på att vara tjänstledig från ordinarie arbete.

Mycket har hänt med den ekonomiska ersättningen under grundutbildning sedan jag gjorde GU. Då fick vi inledningsvis 38 kr/dag medan dagens värnpliktiga får 146 kr. Även utryckningsbidraget har ökat rejält så att man nu får drygt 48 000 kr i utbildningspremie efter 11 månader. När färre kallas in för värnpliktsutbildning så är det bra att de som gör det får en högre ersättning.

Något som dock inte hängt med i förändringarna av värnplikten, där idag endast en bråkdel berörs, är den ekonomiska ersättningen under repetitionsutbildning. Här är det samma regler som under det kalla kriget när i stort sett alla män grundutbildades och kallades in till repmöten - 90 % av SGI. Detta är inte rimligt. Det hade varit bra ifall fler kunde få militär eller civil totalförsvarsutbildning men så är inte fallet och då måste det ske en anpassning kanske liknande den som skett för hemvärsmän. Jag har svårt att motivera varför jag som frivilligt är med i Hemvärnet ska ha en högre ersättning än den som kallas in till repetitionsutbildning med plikt.

... skyttekompani

Hemvärnsinsatskompaniet har en organisation som har stora likheter med infanteriets skyttekompanier. Detta innebär att när hemvärnskompaniet, som i grunden är ett säkerhetsförband, löser uppgifter som är typiska för skytteförband så finns stora likheter även i ledning av förbanden.


En av hemvärnets typinsatser (6) är:
Hemvärnsförband ska efter en allvarlig och varaktigt försämrad omvärlds-utveckling, och efter utökad utbildning och tillförsel av resurser, inom ramen för en mer omfattande militär operation, kunna störa motståndaren och/eller genomföra försvars- eller fördröjningsstrid.

Jag har här valt att utfå ifrån hur skyttekompaniet skulle kunna vara organiserat vid fördröjningsstrid. Denna presentation bygger på reglementet Norrlandsskyttekompani från 1990 och att jag valt norrlandsvarianten beror på att det reglementet är nyare, och i min mening bättre än motsvarande reglemente för skyttekompani.

Infanterireglemente Norrlandsskyttekompani 1990

Utgångsgruppering
För att säkerställa ledning, indirekt eld, skydd, bevakning av stråk och tillräcklig styrka vid en insats bör kompaniet utgångsgruppera delat med halva kompaniet inom främre delen och återstoden centralt. Delad gruppering av kompanieldledningsgruppen ger möjlighet att samordna och understödja flera plutoners strid såväl inom kompaniets främre som bakre områden.

Ledning och samband
Kompaniet ska kunna ledas delat under högst två dygn. Ledningen av ett delat kompani med chefen respektive ställföreträdaren vid var sin del minskar uthålligheten i ledningen. Under förberedelseskedet bör chefen och ställföreträdaren arbeta i skift så att viloläget medger en delad ledning då striden börjar.

Kompanichefen (ställföreträdaren) leder striden med uppehållsplats direkt vid den för tillfället viktigaste plutonen i kompaniet på ett sådant sätt att han kan se stridsterrängen. Samband med övriga delar av kompaniet och med bataljonsstaben upprätthålls med tråd och radio.

Exempel på hur striden förs

Under kapitlet Ledning beskrivs uppgifterna för följande befäl:
Kompanichefen
Kompanichefens ställföreträdare
Chefen stabs- och trossplutonen (Kompanikvartermästare)
Stabstroppchefen
Trosstroppchefen
Chefen för kompanieldledningsgruppen

Jämfört med ett hemvärninsatskompani understödd av eldledningsgrupp har hemvärnskompaniet endast en gemensam stab- och trosstroppchef men har i stället betydligt fler befäl (två stridslednings-/samverkansbefäl, underhållsbefäl och hundtjänstbefäl). En av trosstroppchefens uppgifter (nskkomp) är att leda kompaniets hjulfordon när de inte följer kompaniet och vid en fördröjningsuppgift som i exemplet ovan anser jag att det är naturligt att stab-/trosstroppchefen (hvinskomp) får den uppgiften.

Hemvärnsinsatskompaniets stab och stab- och sambandsgrupp består, med något undantag, av dubbla befattningar så att kompaniledningen enkelt kan delas i två delar.

Hemvärnsinsatskompaniet utför eldöverfall

 Här är hemvärnskompaniet delat i två delar där kompanichefen leder de två främre plutonerna medan ställföreträdaren leder den tredje plutonen och trossen i det bakre området.

Främre del under ledning av kompanichefen

Bakre del under ledning av ställföreträdaren

Tross samt hjulfordon

När hemvärnsinsatskompaniet strider som ett skyttekompani, dvs intensiv strid under högst två dygn efter ett förberedelseskede, är kompaniledningens organisationen ändamålsenlig. Problemet är att detta inte är kompaniets huvuduppgift. I kommande inlägg kommer jag att ge fler exempel på hur personalen i kompaniledningen kan delas in under längre insatser.

Detta blogginlägg ingår i en serie:
Hemvärnsinsatskompaniet som ...
... militärpolispluton
... skyttekompani

PS
Även om det här blogginlägget handlar om hur ett hemvärnsinsatskompani löser uppgiften fördröja på samma sätt som ett skyttekompani under det kalla kriget så tror jag inte att det är en trolig uppgift för hemvärnet. Ett alternativ är att i stället jämföra med hur markförsvarskompaniet i en basbataljon (Flygvapnet) skulle fördröja framryckning mot flygbasen.

Exempel på markförsvarskompaniets fördröjningsstrid (ur AnBas Markförsvarskompani)