Det tydligaste exemplet på hur försvaret inte verkade i allmänhetens intresse var västsamarbetet under det kalla kriget. Medan allmänheten finansierade och, som värnpliktiga, tjänstgjorde i ett försvar för ett neutralt Sverige så planerade i stället ledningen för Försvarsmakten för samarbete med NATO-länderna i krig. Samarbetet var sanktionerat av ett fåtal i den politiska ledningen men var inte i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik. Militärledningen försäkrade regeringen att inget skulle komma ut. Det stämde när det gäller det svenska folket, men inte i förhållande till den tilltänkta motståndaren som åtminstone fick kännedom om västsamarbetet genom spionen Wennerström, men kanske även genom andra källor.
Problemet med samarbetet med väst var att det helt undergrävde trovärdigheten för vår säkerhetspolitik i förhållandet till företrädare både för öst och väst. Sovjetunionen måste ha befarat att Sveriges militär skulle ha stått till NATO förfogande i ett storkrig, vilket kunde ha lett till preventiva anfall mot Sverige tidigt i ett storkrig eller kanske rentav motiverat en isolerad aktion mot Sverige. Även om Sovjetunionen inte skulle ha anfallit Sverige så kunde Sverige ha dragits in i ett storkrig av de krafter inom försvaret som förberett NATO-samarbetet, exempelvis genom false flag-operationer.
Dubbelspelet hade även det onda med sig att det blev omöjligt att föra en ärlig offentlig debatt om säkerhetspolitiken i Sverige. Sviterna av detta lider vi fortfarande av. Även om samarbetet länge var hemligt så har utredningar och böcker under de senaste åren gjort att det blivit känt, något som jag tror ökat misstroendet mot militären.
Att återuppbygga ett fungerande nationellt försvar kommer att kräva ett brett stöd för att det behövs ytterligare resurser. En förutsättning för detta tror jag är att allmänheten får förtroende för försvaret som en gemensam angelägenhet. Vi måste vara tydliga med vilka vi samarbetar med, utan någon dold agenda.
Alla inlägg om försvaret som särintresse:
Det generella särintresset - byråkratin
Det individuella särintresset - militärerna
Det historiska särintresset - hotet
Det splittrade särintresset - försvarsgrensstriderna
Det hemliga särintresset - NATO-samarbetet
Det nya särintresset - internationella insatser
Det bestående särintresset - karriärsystemet
Existerar det något allmänintresse inom politiken?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar