Den tidigare riksdagsledamoten (MP) Annika Nordgren-Christensen har i uppdrag att utreda Försvarsmaktens personalförsörjning, ett uppdrag som ska redovisas senast 2016-09-30. I samband med Almedalsveckan presenterade hon vad utredningen arbetar med och en intervju med henne kan ses på svtplay. I korthet kommer nuvarande personalförsörjning kompletteras med grundutbildning med plikt.
Själv har jag nu tre dagar kvar av min tioveckorskurs som för huvuddelen är slutet på en 6,5 månader lång befattningsutbildning till Hemvärnets granatkastarpluton. Annika nämner inte Hemvärnet i intervjun och i direktiven för utredningen står att Hemvärnet (enligt Inriktning för Försvarsmakten 2016-2020) ska bestå av totalförsvarspliktig personal med hemvärnsavtal. Jag har dock funderat över vad som skiljer denna utbildning från tidigare värnpliktsutbildning och i praktiken är det mycket små skillnader. Soldaterna har sökt utbildningen frivilligt och det är frivilligt att efter utbildningen teckna hemvärnsavtal (vilket nästan alla gör) men om man inte gör det krigsplaceras man i annat förband och kan då även kallas in till repetitionsutbildning.
Under denna utbildning har jag på olika sätt kommit i kontakt med yrkessoldater (GSS/K) och jag tycker att det är tydligt att detta system inte fungerar, vilket jag också skrivit om tidigare. Även om soldaterna skulle få kraftigt höjd lön så kommer det finnas problem med hög och/eller oförutsägbar personalomsättning. Anställning av tidvis tjänstgörandet soldater (GSS/T) verkar inte alls fungera i den meningen att det inte finns några större krigsförband bemannade med GSS/T som är gripbara på samma sätt som värnpliktiga krigsförband var tidigare.
Även om nuvarande personalförsörjning blir kvar så anser jag att det skulle vara naturligt med gemensam grundutbildning under totalförsvarsplikt för alla soldater vid ett förband oavsett om soldaten föranmält intresse för anställning vid mönstringen eller om soldaten tagits ut med plikt. Efter genomförd grundutbildning kan därefter alla som vill (oavsett eventuell föranmälan) söka anställning som soldater för begränsad tid vid vissa krigsförband med hög beredskap. Jag ser ingen anledning att anställa tidvis tjänstgörande personal annat än som befäl eller särskilda specialister; motsvarande hur anställning av reservofficerare såg ut tidigare fast för fler personalkategorier.
Skulle även hemvärnsförbanden kunna personalförsörjas genom plikt? Frivilligheten är utan tvekan, och har alltid varit, en av hemvärnets styrkor och med frivillig utbildning men pliktad tjänstgöring där vissa inte längre är frivilliga skulle det nog bli en annan stämning i förbanden. Samtidigt är frågan hur länge hemvärnsförbanden kan bemannas med till stor del äldre värnpliktiga? Kanske hamnar vi där att även Hemvärnet bemannas med totalförsvarspliktiga?
Som ej allmän värnplikt kommer den givetvis att vara orättvis i förhållande till de som inte behöver göra värnplikt och här ser jag fram emot att utredaren har förslag på hur genomförd värnplikt kan vara meriterande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar