Eldledaren

Det är eldledaren och eldledningsgruppen som ansvarar för att den indirekta elden ska träffa rätt. Under vår utbildning har vi roterat mellan att öva som eldledningsgruppchef, eldledningsbiträde och eldledningssignalist men under skjutveckan och större delen av slutövningen har jag övat som egruppchef.

Det är en mycket intressant och utmanande befattning och det krävs en längre utbildning än sju månader för att bemästra alla delar. Jag har diverse blandade erfarenheter som jag bedömer har kommit till användning men när det gäller att leda grupps strid så är det tydligt att rekryterna har en bättre utbildning i detta genom GMU. En viktig anledning till att vi skjutit många granater är för att öva oss eldledningssoldater på måluttag och eldreglering under olika förutsättningar och med olika metoder. Med denna utbildning som grund och fortsatt övning i Hemvärnet och vidareutbildning (gruppchefs-/plutonchefs-/kompanichefskurser (?)) så är det möjligt att utbilda egruppchefer för Hemvärnets granatkastarplutoner.

Även om eldledaren har ansvaret så behövs gruppens alla befattningar för att säkerställa att egruppen löser sin uppgift. För att inget ska gå fel, med vådabekämpning som möjlig konsekvens, krävs att två soldater är överens. Ebiträdet lämnar förslag på måluttag som egruppchefen efter kontroll fastställer. Egruppchefen kommenderar esignalisten vad som ska sändas men en vaken och insatt signalist föreslår ändringar ifall eldledaren själv gör någon miss. Detta upplägg på utbildningen ger därför eldledningssoldater som kan placeras på olika befattningar utifrån förbandets behov och även har en god förståelse för gruppens uppgifter och detta har definitivt bidragit till att vi klarat av att lösa våra uppgifter.