Vad vill miljöpartiet med försvaret?

Idag fredag 30/5 inleds miljöpartiets valfestival och kongress. Med ett pågående krig mellan två av Europas största stater så har försvarsfrågan plötsligt blivit aktuell; både i media och i diskussioner med vänner och bekanta. Trots att jag i många år följt miljöpartiets försvarspolitik kan jag inte säga vad miljöpartiet vill med försvaret och därför ställer jag frågan till våra språkrör Åsa Romson och Gustav Fridolin samt till partiets försvarspolitiske talesperson Peter Rådberg.

Vad vill miljöpartiet med försvaret?

Ända sedan försvarsbeslutet 2004 har miljöpartiet stött den så kallade ominriktningen av försvaret från det gamla invasionsförsvaret till den nya insatsförsvaret. Då uppgiften avseende hot i form av omfattande militära operationer (prop 2004705:5) var att upprätthålla grundläggande kompetens har detta försvar beskrivits som ett demonstratorförsvar. Under senare år har det kloka i detta ifrågasatts från många håll, bland annat från miljöpartiets tidigare representant i försvarsberedningen Annika Nordgren Christensen som skrivit:
Här har jag ändrat mig helt: Tidigare tyckte jag att en av försvarets viktigaste förmågor var att kunna krympa och växa (helst krympa) men jag har funnit att det bara innebär en ständig kamp om hotbilder istället för förmåga, om tillfällig dimensionering och inte systemeffekt. Den flexibilitet som verkade utvecklas mest framgångsrikt, var att kunna beskriva verksamheten och behoven på ett sätt som bäst parerade rådande ekonomi eller hotande svarta hål.

Miljöpartiet har dock hållit fast vid demonstratorförsvaret och så sent som förra året skrevs det in i partiprogrammet:
Vår militära beredskap ska syfta till att kunna genomföra internationella insatser och att bibehålla kunskap om nya hot i framtiden skulle riktas mot Sverige.

Miljöpartiet har deltagit i försvarsberedningen genom riksdagsledamoten Peter Rådberg som även är partiets försvarspolitiska talesperson. Beredningens rapport lämnades för ett par veckor sedan och försvarsberedningen ser risker för militära kriser i vårt närområde:
Norden och Östersjöregionen präglas sammantaget av stabilitet, dialog och samarbete. Den av Ryssland förda politiken är dock oberäknelig och destabiliserande. Det går inte att föreställa sig att en militär konflikt i vårt närområde enbart skulle påverka ett land. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Kriser eller incidenter, som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå och på längre sikt kan militära angreppshot likväl aldrig uteslutas. Rysslands aggression mot Ukraina innebär att risken för dessa har ökat, även i vårt närområde. (s. 19)

Försvarsberedningen föreslog därför en lång rad åtgärder för att öka den operativa förmågan i krigsförbanden.

Miljöpartiet anmälde genom Peter Rådberg avvikande uppfattning från delar i rapporten. Som jag förstår det gäller detta endast anskaffningen av ytterligare 10 JAS 39E och en ny ubåt. Miljöpartiet står därför i huvudsak bakom försvarsberedningen förslag! Peter Rådberg betonar vidare att miljöpartiet anser det är viktigt att Sverige har en så bred majoritet som möjligt i synen på hur svensk försvar-och säkerhetspolitik ska bedrivas. (Och dessutom lyfter miljöpartiet fram den breddade hotbilden.)

Försvarsmakten har problem med att lösa alla uppgifter. Riksrevisionen har granskat regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret. och kommit till följande resultat:
Enligt Riksrevisionen bedömning kommer Försvarsmaktens förmåga att lösa alla uppgifter att vara begränsad även med en fullt bemannad och resurssatt insatsorganisation. Riksrevisionen bedömer vidare att det finns en betydande osäkerhet om försvarsreformen kan fullföljas.

Vad innebär då en röst på miljöpartiet i höstens riksdagsval för försvarspolitiken? Vi har ett politikområde (försvaret) av väsentlig betydelse för Sveriges möjligheter att förebygga och hantera kriser och hot (Riksrevisionen) där ansvarig myndighet även i framtiden endast kommer att ha begränsad förmåga att lösa alla uppgifter. Vidare vill miljöpartiet i försvarsberedningen öka den operativa förmågan i krigsförmågan. Tidigare har miljöpartiet föreslagit neddragningen för utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap med 1 600 mkr. Jag får inte detta att gå ihop!

Förslaget till det valmanifest som ska antas på kongressen togs fram innan Rysslands militära angrepp på Ukraina och det innehåller inga förslag på försvarsområdet. Ur partistyrelsens svar på inkomna motioner kan man få några aktuella ställningstaganden:
- Återinförd totalförsvarsplikt är inget Miljöpartiet förespråkar, vare sig den är militär eller civil.
- Militära insatser kan dock rättfärdigas då förebyggande åtgärder misslyckats och det är det enda medlet för att förhindra ytterligare kränkningar av de mänskliga rättigheterna och lidande. En förutsättning är att det sker i självförsvar eller med FN-mandat. (ur partiprogrammet)

Det är långt till valet och vi har ett pågående krig mellan Ryssland och Ukraina. Det är troligt att Ryssland kommer att rikta destabiliserande åtgärder även mot våra baltiska grannländer under de kommande åren, kanske redan innan valet, och det skulle i sådana fall påverka Sverige direkt. Ett fungerande svenskt försvar i östersjöområdet och på Gotland hade kunnat verka avskräckande och krigsavhållande medan avsaknaden av militär förmåga i stället ökar riskerna för ett militärt angreppshot. Vill miljöpartiet att Försvarsmakten ska kunna lösa ställda uppgifter? Har miljöpartiet några förslag för hur det ska ske?

Vad vill miljöpartiet med försvaret?